Ett hopp för pollinatörerna
Om projektet
Projektet ska stärka den biologiska mångfalden på Gryttjoms flygfält genom att skapa bättre livsmiljöer för vilda pollinatörer, fåglar och fladdermöss. Genom inventeringar, anläggning av ängsmarker och sandbäddar, anpassad skötsel av gräsytor samt uppsättning av bihotell och holkar ska tillgången till både föda och boplatser förbättras.
Projektet genomförs av Upplandsstiftelsen i samarbete med lokala föreningar och andra aktörer. Genom temakvällar och gemensamma aktiviteter ska kunskapen och engagemanget för biologisk mångfald öka. Erfarenheterna dokumenteras i en broschyr och film för att inspirera andra flygfält och liknande miljöer runt om i Sverige.
Syftet är att stärka den biologiska mångfalden genom att bevara och utveckla livsmiljöer för vilda pollinatörer, fåglar och andra arter vid Gryttjoms flygfält. Genom olika naturvårdsåtgärder, inventeringar och anpassad skötsel ska förutsättningarna för hotade arter förbättras. Projektet ska även öka kunskapen och engagemanget för biologisk mångfald samt inspirera till liknande insatser på andra platser.
Bakgrunden till projektet
Många av våra inhemska insekter i jordbrukslandskapet har en kraftigt negativ trend, vilket leder till en generell utarmning av Sveriges insektsfauna. Totalt är över 1000 insektsarter med jordbrukslandskapet som den viktigaste hemvisten rödlistade idag. En tredjedel av Sveriges nästan 300 arter av vilda bin och humlor, vilka är några av våra viktigaste pollinatörer, är rödlistade. Påverkan på människan är uppenbar; över 75 procent av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av att insektspollinering. Om inte pollineringen fungerar får vi helt enkelt ingen mat. När insekterna försvinner från det storskaliga jordbrukslandetskapet kan det dock finnas refuger för dem att leva kvar i. I flera fall har det visat sig att insekterna har hittat alternativa livsmiljöer i av människan skapade biotoper. Kraftledningsgator, vägkanter, golfbanor och flygplatser är platser där skötseln efterliknar äldre tiders skötselregimer, som arterna i många fall är anpassade för. Skillnaden är att målet med skötseln numera är säkra kraftledningsgator och vägar, intressanta golfbanor och ändamålsenliga flygfält, istället för matproduktion. Flygfält har visat sig kunna vara riktiga hotspots för biologisk mångfald, där en kontinuerlig hävd och frånvaro av gödsling i syfte att skapa lågväxta och lättskötta fält för maximal flygsäkerhet har gett förutsättningar för en mycket rik flora. Exempelvis har Swedavias flygplats vid Arlanda en av Sveriges största populationer av den starkt hotade fältgentianan.
Gryttjoms flygfält utanför Tierp har använts länge av Stockholms fallskärmsklubb. Markerna sköts av markägaren och föreningen. Området är 23 ha stort och består av stora områden med gräsmarker som skördas som vall. Klubben som verkar i området har ett intresse av att utveckla biologisk mångfald på sina marker, med fokus på vilda pollinatörer. Vidare har Svenska flygsportförbundet, paraplyorganisation för Sveriges flygklubbar, ett starkt intresse för att utveckla biologisk mångfald på alla flygfält. Detta arbete är ett led i att minska flygets påverkan på miljön. Det finns ett behov av att skapa goda exempel och arbetssätt så att fler flygfält kan arbeta med att gynna biologisk mångfald. Projektet vid Gryttjoms flygfält kan vara ett gott exempel och arbetssättet spridas.
Om projektet
Projektperiod
2024-2027
Projektägare
Upplandsstiftelsen
Projektledare
Elisabet Odhult
elisabet.odhult@upplandsstiftelsen.se
Cajsa Björkén
cajsa.bjorken@upplandsstiftelsen.se
Har du läst eller hört om projektet i media? Dela gärna med dig av artikeln eller sändningen till oss info@nedredalalven.se
Om finansiering
Leaderstödet består av finansiering från EU, staten och Leader Nedre Dalälven.
Ingående EU-medel har beviljats ur:
Landsbygdsfonden